Här om dagen vaknar jag panikslaget till ljudet av ett alarm jag aldrig tidigare hört på min telefon. Förstå hur rädd jag var när ett alarm väcker dig och du dessutom får en lång japansk text. Inte precis min favoritupplevelse, men efter att jag försökt läsa texten alldeles förjäves tar jag mig friheten att sova vidare. Visade sig att det var ett alarm för att varna om jordbävningar.

Vi hade en liten en som störde lektionen men inget allvarlig. Skakade och man kunde se hur vattnet skvalpade runt lite i vattenflaskorna. Annars hände inget spännande alls...

Hej svejs allesammans!

Ja vad har hänt sedan jag sist skrev...? Ska jag vara helt ärlig är det alldeles för länge sedan så jag minns inte riktigt. Mycket pga att jag gjort alldeles för mycket för att ha orken att nämna allt här.... Men om jag ska nämna några saker så har vi här en lista.

- Klättrat Mt Fuji
- Gått på PLAYZONE '12, en underbar dans och sångshow med utvalda killar/grupper ur Johnny's idolagentur.
- klarat omprovet för att få stanna kvar på den högre nivån (precis efter sommarlovet)
- gått på bio
- Fuji Q Highland (2 ggr)
- Tackey & Tsubasas 10-års jubileumskonserter (2st)
- träffat folk
- kommit in i en vardagsrutin
- börjat kunna hålla faktiska konversationer med mina klasskamrater
- gått på flera matsuris (Japanska festivaler)
- testat otroligt god "sake" (med minimala sidoefekter. Speciellt eftersom jag inte hade ätit någon ordentligt mat den dagen...)
- Ramlat i trappen samma dag som jag hade sluttentan (inte mitt bästa ögonblick)

Ja listan fortsätter men poängen är att jag inte kan berätta om allt. Jag kommet inte ens ihåg alla detaljer om jag ska vara ärlig....

Som tidigare nämnts har jag börjat hitta en bra vardagsrutin där allt rullar på i en lagom takt. Språkstudierna går framåt och jag känner att det faktiskt gått framåt sedan jag kom hit. Jag har självklart mycket kvar innan jag är flytande i språket och ska jag vara riktigt ärlig ligger jag till och med efter med inlärning av ord. Många ord och grammatikregler kommer jag bara ihåg efter att jag satt in dem i konstiga ramsor eller berättelser. Men som jag precis sa till min vän så "spelar det ju egentligen ingen roll hur vi lär oss skiten så länge som den i slutändan sitter." Med hjälp av trötthet och en förmåga att se det roliga har jag alltså lyckats med konststycket att klara 80% gränsen som här i Japan räknas som godkänt. Kan ju oxå tillägga att till skillnad från i Sverige där vi skulle få avdrag med 1 poäng för t ex felstavning så blir man av med alla så om frågan är värd 4 poäng kan det gå ganska så fort att trilla under den magiska 80% gränsen.

En annan av mina favoriter är att de här på kaféet jag brukar gå och göra läxorna på för några veckor sedan hade inlärningsperiod för de nya anställda. Detta skapar alltid nya upplevelser för kunderna såväl som för de anställda. Men innan jag ger ett exempel vill jag först dela med mig av lite allmän kunskap om Japan och dess kultur.

- kunden står "över" anställda och ska därför tilltalas med "polite language"
("Polite language" = det språk du använder med alla utom 1.små barn 2.närmare släkten 3. Vänner/närmare vänner. Ordet är ganska så självbeskrivande.)
- här ska människor inte röra vid varandra, inte skaka hand, och gärna buga för att visa respekt.
- saker som ska lämnas över till en annan person ska ALLTID ges med båda händerna. Att göra något annat är otänkbart.

Så låt oss då börja berättelsen.... En yngre man står vid kassan och tar beställningar. Det är ett ansikte jag inte sett här förut. Rent objektivt får jag direkt erkänna för mig själv att han har vackra ansiktsdrag även om det för tillfället är lite svårt att se. Han ser nämligen ganska så besvärad ut över att ta beställningarna. Gissningsvis pga att han inte gjort det speciellt ofta förut.... Så blir det tillslut min tur att beställa. Eftersom jag varit här ofta förut är jag ändå ganska så säker på hur och vad jag ska beställa. Jag tar en snabb titt på menyn innan jag igen ser på honom för att göra min beställning. Detta är vanligtvis tidpunkten då jag lite nervöst och tvekande beställer en kaffe. Men i samma stund jag tittar upp kan jag se att killen framför mig inte alls känner sig bekväm med en "utlänning". Så jag samlar mig ännu en gång och beställer kaffe som vanligt. Eftersom killen är ny och dessutom inte är van vid "utlänningar" som mig glömmer han helt bort sig och använder "casual language" (vilket är något jag inte började studera förrän idag.) Men vi lyckas iallafall med nöd och näppe ta oss igenom beställningen. Nu är det dags för betalningen. Det kritiska ögonblicket då man ska lyckas lämna över pengarna utan att på något sätt röra vid varandra. Låt oss säga att han misslyckades helt och hållet. Inte för att jag egentligen bryr mig men... Den där besvärade blicken han gav mig kommer jag nog aldrig glömma. Oh, just det ja, det var en annan kille som stod precis bredvid för att övervaka situationen. Och under hela detta utbyte så stod han och gav killen i kassan menande blickar för att visa på alla saker som gick "fel".

Det absolut mest förvånande måste ju ändå vara att jag nuförtiden faktiskt blir förvånad om folk rör vid mig medvetet. Det kan vara allt från att ge tillbaka pengar till att vilja påkalla uppmärksamhet.

Men nu till något helt annat.... För någon vecka sedan såg jag ett inlägg på FB som bad alla att skriva om sina värsta berättelser om hur relationer tagit slut. Både från den som blir dumpad och den som dumpar. Och även om det fanns många spännande och intressanta berättelser så är detta ändå min favorit.

En kvinna berättar att hon hade varit tillsammans med killen i ca 5 år när hon en kväll råkar läsa ett mail som pojkvännen fått från okänd kvinna. Det går snabbt upp för henne att detta är bevis nog för att pojkvännen ska ha varit otrogen ett längre tag med den okända kvinnan. När hon sedan tittar lite närmare på resten av e-mailen visar det sig att han har ca. 50 mail från 5 olika kvinnor som alla har haft en affär med pojkvännen under deras förhållande. Nu är det ju så att de flesta i denna situation skulle bryta ihop och starta ett stort gräl eller liknande. Men inte den här kvinnan. Nej istället fortsätter hon med förberedelserna av födelsedagsfesten som skulle hållas för pojkvännen några dagar senare. Hon köper en fin tårta, blommor och extra fint inslagningspapper och åker sedan hem igen. Där sätter hon igång och printar ut alla de 50 mailen, slår in dem till ett stort fint paket och lägger det med de andra presenterna när gästerna väl börjar komma....

Här slutar berättelsen men jag tror att ni också kan räkna ut vad som hände härnäst. Hämnd ljuva hämnd! (Eftersom jag inte känner kvinnan i fråga kan jag inte garantera att berättelsen är sann men ända.)

Ja det var allt för den här gången.

????

Efter en underbar kväll med film, musik och mycket mer är jag nu ute och testar mina någotsånär nyinköpta ....knallrosa....skor. Ja de är faktiskt helt lysande i färg. Går bara inte att missa. + att Miri och jag köpte likadana skor med enda undantaget att hennes är en storlek mindre. Och nu kanske ni undrar varför vi båda hade den dåliga smaken att köpa rosa skor när det fanns andra färger. Jo det var för att dessa par skor på något underligt sätt var magiska! Ja ni hörde mig helt rätt, de är magiska. Inte nog med att passformen är perfekt utan när jag för första gången stack ner foten i skon fick jag uppleva himmelrike. En helt underbar känsla av att stå på ett fält av mjuk bomull som ömt sluter sig runt mina fötter. Så eftersom det inte kändes rätt att bara jag skulle få uppleva så gav jag glatt mitt medgivande och uppmuntran till att testa ett par liknande skor. Även om vi då skulle gå runt i samma sorts skor.

Nu när vi varit ute och gått i över en time kan jag iallafall informera om att dessa skor inte tappat sin charm ens efter en lång och mycket intensiv gåtur. Och eftersom vi snart är hemma + att jag är supertrött så tänker jag nu sluta skriva för dagen.

Vilket sätt lär du dig bäst på? Det här är en fråga jag ställt mig många gånger sedan jag kom hit. Hittills vet jag att jag lär mig bättre när det är liv och rörelse runtomkring mig. Som på ett kafé... Eller en bar, vilket är vart jag gått kvällen innan prov hittills.

Jag vet, jag vet. Det låter lite konstigt att sitta på en pub/bar när det är läxor jag vill göra men i slutändan är det helt enkelt så att jag är skittrött på att sitta med läxor + att jag har en rejäl huvudvärk som inte vill ge med sig.

Äh nu ger jag upp på att försöka skriva något vettigt....

Det japanska ordet för matsal kan man lätt komma ihåg genom att tänka på den chockade degen (fast på engelska) => shokudou

Misslyckande är att se ut som en schimpans => shippai

Har man ihjäl en insekt så blir den => mushi

Krabban har kaninöron (se bilden nedan) => kani

Tvålen i säcken => sekken

Nu måste jag bara föra en sidoparentes. Jag sitter just nu I yoyogiparken och lyssnar på cikadorna. Oc för dem som inte redan vet det så kan jag medela att det är ett nästintill öronbedövande ljud.

Tillbaka till studierna.
.....
Nä nu ger jag upp! För vem kan koncentrera sig på studier när man sitter mitt i Narnia. Jag ska ta och sjunga lite så går vi och hittar någon bra pub att sätta oss på sen.

Jag har nu precis kommit hem från ett trevligt besök på Hub Takadanobaba, en pub där gogonihon brukar samla folk för att kunna träffa nytt folk. Det var hur trevligt som helst och jag önskar att jag hade kunnat stanna längre. Tyvärr var jag tvungen att åka hem ganska så tidigt eftersom vi har ett prov på Hiraganan imorgon. Det vore ju synd om jag misslyckades med testet bara för att jag var ute och festade.

Annat som hänt under dagen är att jag för första gången vågade mig på att testa riskokaren som är superpraktisk b.t.w Ända anledningen till att jag vågade detta var för att en av mina Korianska lägenhetsvänner var hemma och kunde visa mig hur den fungerar. eftersom allt är på japanska med en massa kanji så är det omöjligt att lista ut exact vad som står på dem. Men med hennes hjälp kunde jag tillslut få lite mat.

Jag har oxå lyckats prata med mina klasskamrater även om det bara är basic saker jag kan säga så är det alltid kul att kunna komunisera över huvudtaget.

För morgondagen är planen att studera Japanska på förmiddagen, göra provet på eftermidagen och sen så får vi se om det inte är så att jag ska iväg på ett körrep för att testa en gospelkör jag har hittat här.jag har dock inte fått något svar från dem ännu så det är inte helt säkert att jag kan åka dit redan imorgon eller om jag får vänta någon vecka eller så. annars får vi se. 

Lördagen är bokad för ett litet event som GoGoNihon har fixat för att vi ska få träffa nytt folk och knyta nya kontakter. nu är det dock dags för lite mer studier och sen ska jag sova så vi hörs senare.

//em

Nu är det äntligen klart med flygbiljett till Japan. Efter mycket om och men så köpte jag en biljett med avresa den 29/6 vilket är lite tidigare än jag från början tänkt mig men det känns ändå bra. Tråkigt bara att pojkvännen jobbar då så att han inte kan följa med till flygplatsen. Men men det är sånt som händer...Jag får iallafall med pappa + bonusmamma så jag blir inte helt ensam. På tal om pappa så var jag över till honom i helgen för att packa ihop mina grejer där eftersom de ska flytta till Norge innan ja kommer hem igen. Jag kan alltså inte stuva undan en massa saker hos honom. Buhuu:( men det är som det är. Just nu är faktiskt det ett av mina största bekymmer... Var ska ja lägga alla mina saker?Skönt att ja iallafall vet vart ja ska bo när ja är i Japan!

 här är en bild från höstens PB lajv... kul att få se :)

En dag väl spänderad med städning, pyssel, bad, skrivande och träning. Ja ni läste rätt, jag har varit och tränat på gymmet och dessutom tagit en Zumba-klass. Känns väldigt skönt att få träna igen. Det var ju ganska så länge sedan jag ens hade något sug för att gå och träna. Enda saken som stör mig är att det blivit så otroligt dyrt att köpa träningskort. blev faktiskt riktigt förvånad när jag såg hur mycket det kostar. Och det klippkort som jag hade sedan innan hade redan gått ut.

Annars har jag tittat en del på tv, t ex såg jag the Mentalist, otroligt bra serie om jag får säga så själv. Ska försöka fixa några bilder på mitt pyssel sen så att ni alla kan få se.