Jag vet, jag vet...       En av mina laster är att älskar att läsa manga!!! LOVE IT! Så jag tänkte bara berätta att ännu ett kapitel är ute nu även om vi får vänta lite till innan det finns i en Eng utgåva. Men ändå YAAAAYYY!!!!!       

Idag har verkligen varit en dag som gått upp och ner. Först vaknade jag av att Unni ringde för att berätta att hon fått jobbet. Suppergrattis till de Unni!!! ja inte för att jag blev förvånad men ändå superkul.  Det var faktiskt tur att hon ringde när hon gjorde för annar hade jag aldrig tagit mig ur sängen. Vilket skulle varit dåligt eftersom jag satt som senaste uppstigningstid vid 11:00 varje dag. Har upptäckt att jag inte för mitt liv kan få till att radikalt vända dygnet så att jag går upp ännu tidigare för jag har helt enkelt inte tillräckligt med viljestyrka att fortsätta gå upp tidigt när jag lika gärna skulle kunna sova.... men men.

Sen skulle jag träffa JANOS* men när jag ringde honom idag hade han väldigt mycket att föra så vi får helt enkelt ses någon annan gång. Men vi pratade i alla fall en stund och jag fick lite tips på vart jag kan vända mig angående jobb. Mycket spännande!!! Försökte också hitta någon att ta kontakt med på SVT med det var verkligen en "Dead end" så att säga. Som tur var känner jag en kille som jobbar där som ska ge mig några namn att gå vidare med. (Allt handlar ju om kontakter.)

Min jobbcoach Louise arrangerade ikväll "konsertpratet" Timglas. Där hon tillsammans med tre musiker sjöng och delade "tankar och toner om ditt och datt. Om yta och djup. Om allvar och lätthet. Om längtan, ålder och om att komma hem..." Det hela fick mig verkligen att börja tänka efter. Jag kom fram till att jag ändå väldigt gärna vill stå på scen och sjunga/spela teater. Och att om jag gärna skulle kunna tänka mig att fortsätta min utbildning med fokus på sången ett tak framöver. Det har verkligen stressat mig att jag inte har dansat på så länge och "hur ska jag kunna söka vidare med musikalutbildningen när jag inte har hållit igång dansen?" osv. Men helt plötsligt är det som om allt föll på plats. En annan sak är att jag ändå känner att jag behöver skaffa riktiga visitkort. Jag träffade t ex flera personer bara ikväll som jag önskar jag kunnat ge visitkort till. Rör man sig på arbetsmarknaden är det helt enkelt viktigt att ha... Who knew?

ska förresten jobba på fredag...

Tänk att det ska var så svårt att hitta rätt personer att ta kontakt med. Det kommer helt enktelt inte naturligt att leta upp kontaktinfo via internet. Själva grejen att sen ta kontakt med de jag har tel/e-mail till är inget problem men att leta upp nya kontakter är ju jättesvårt... Jag har av någon anledning attlid fått att när jag behöver jobba så har någon ringt/tipsat mig om att de behöver hjälp. Alltså har jag varken behövt tänka på att ha en bra CV eller att försöka utöka mitt kontaktnät.

Men nu då... Jag vet att jag skulle vilja jobba på SVT men vem är det egentligen jag ska prata med? känner mig helt lost. Har i alla fall börjat prata med folk som kanske kommer kunna hjälpa. Ja, ja allt kommer nog att bli bra tillslut.

Idag har jag fortsatt mitt arbete med att tydliggöra för mig själv vad det egentligen är för olika sorters jobb jag vill ha. Utan detta är det ganska så svårt att hitta något alls. Har även fått höra om en del olika fotografer så vi får se lite hur det blir med kostnad, tid, osv. Jag har í allafall inte bara suttit stilla och rullat tummarna.

Träffade förresten UNNI* idag. Vi gick och fika inne i stan diskutera Lajv m.m

Självklart vet jag inte ännu om jag varken kommer ha tid eller pengar nog för att åka men vi var tvugna att iallafall börja fundera på om vi skulle försöka ta om iväg nu till våren eller inte. Men om allt kan lösa sig så tänker vi åka nu ändå. känns faktiskt ganska så spännande. Vi hade faktiskt ganska så tur och hamnade alldeles i mitten av alla händelser. Så självklart vill vi fortsätta och ha lika kul nu till våren.  

hmmm... dags att sova.... 

Som en del av coaching vill hon att vi gör vår egen Vision Board. Detta som ett sätt att manefestera vad det egentligen är vi vill ha. Det är ju så lätt att hamna någon helt annan stans om man inte är tydlig med vad man vill. Men samtidigt "be careful what you wish for, ´cause you might just gett it!"

Själv har jag länge haft en antekningsbok där jag skriver önskningar och framtidsförhoppningar; men aldrig en tavla som alltid finns helt synlig. Så det är vad jag håller på att skapa just nu. Just nu är den inte i närheten av färdig men när jag fått ihop lite mer material och den börjar bli lite mer "färdig" ska jag ta några milder så ni får se.

Idag vaknade jag och kände mig till mesta del överväldigad av allt som fanns att göra. Istället för att se möjligheter så kände jag mig bara låst. Jag hade dessutom massor med frågor och kunde inte ens komma på vem jag borde fråga. Tillslut började jag med att skriva mitt CV utifrån den mall jag nu fått. Men det tog inte lång tid innan jag började hitta problem med att skriva ut alltsammans. frågor som; Vilket år var det jag gjorde detta? Är det här egentligen vesäntligt? Hur får jag med att jag sjöng här när jag varken var anställd eller i utbildningssyfte? Vad räknas detta som? Hur beskriver man detta? osv. Ja, som ni ser var det en hel massa drös med saker jag inte ens kunde börja svara på som verkligen började stressa mig. Och inte viste jag vilken fråga jag borde börja svara på heller. Istället började jag tänka på hur jag skulle få ihop något bra foto för CV. Just nu har jag inte det heller, vilket var en annan sak som jag inte ens ville börja fundera på.

När allt verkade bli lite väl överväldigad kom jag som tur var på att jag alltid kan ta kontakt me *ARIA som redan sen tidigare har erbjudit sig att hjälpa mig med mitt CV. Alltså mailade jag henne, eftersom jag inte kunde hitta hennes tel, och hon erbjöd sig att träffa mig redan idag. LUCKY!!! Alltså tog jag mitt pick å pack och åkte till Sollentuna C för att ficka och prata.

Efter att igår träffat min Coach för första gången och sedan bara snabbt hunnit hem för att sen åka tillbaka till stan och träffa resten av min "coachinggrupp" blev det väl en liten överdos med information som kom lite väl fort. Jag hann helt enkelt inte med att prossesa allt innan det helt överväldigade mig. 

Men nu efter att jag träffat Aria och vi pratat i 4 timmar känns det som om jag entligen fått lite organisation i allt mitt kaos. Nu har jag någonstans att börja och kan göra allt i en lite mer systematisk ordning. STORT TACK Aria!

Tänk vad stor skillnad det kan göra att ha någon utifrån som hjälper en att få ordning på tillvaron.

håller just nu på att letar efter ett bra allternativ när det kommer till att ta bilder. Har redan fått en helt del bra tips på människor som kan hjälpa mig men vill gärna ha ännu fler alternativ. Så känner ni någon som jobbar som fotograf eller gillar ni själva att fotografera och vill hjälpa mig, tveka inte att höra av er.

Lot´s of Love

EM

Träffade för första gången min coach idag. Otroligt härligt och inspirernade. Känns som om jag kan göra vad som helst och en del av mina mål och tankar som hittills bara varit något väldigt defust börjar nu ta form och bilda en något så när plan. Självklart kan jag se att jag har mycket att stå i framöver men det är ändå kul att det har satt fart nu. Känslan är lite den samma som när man drar igång med ett nytt projekt och allting är nytt. Vet inte riktigt vad som ska hända men är endå spänt förväntansfull.

Jag har fått massor med uppgifter att göra hemma tills på tisdag då vi ska ses igen och även detta känns kul. Kan inte direkt påstå att jag haft speciellt mycket för mig den senaste tiden så det känns skönt att entligen vara sysselsatt ordentligt med sådant jag tycker är kul igen. Visste inte ens att jag saknade det förän jag såg hur mycket jag har att stå i de kommande dagarna.

Jo, coachingen är tänkt att vara i grupper bestående av ca 5 personer så jag räknade med att vi skulle bli några styckna idag även om jag egentligen ville ha en personlig coach som bara fokuserade på mig. Till min stora glädje visade det sig att jag blev ensam idag men att vi framöver kommer att vara tre som går till henne tillsammans. Så i slutändan fick jag ändå som jag ville. 

Mellan gångerna vill vår coach också att vi träffas själva i gruppen och diskutera och stöffa varandra i denna jobbsökningsprocess. Men eftersom vi hade vårt första möte vid olika tidpunkter så hade redan de andra två bestämt att de skulle träffas idag på eftermiddagen. Alltså bar det in mot stan igen på eftermiddagen för att träffa de andra.

Dags att böra med hemuppgifterna.         

Kan inte fatta det. Jag håller ju som sagt på och söker jobb just nu och en av de jobb jag sökt är att jobba som model och idag tog en modelagency kontakt med mig igen för att säga att de var intresserade av att reprecentera mig. Waaa.. Vist vet jag att jag inte bara kan springa rakt in i det hela utan att veta vad jag binder mig till; men ändå!!! De skrev "vi ser potential i dina bilder" och "Vi vill gärna representera dig på vår agentur". Bara att höra det här är ju helt otroligt. Jag har tidigare fått höra av fotografer att jag är fotogenisk och att de gärna skulle vilja jobba med mig. Men jag gjorde inget av det tillslut. Nu vill jag verkligen satsa. Känns som om världen plötsligt blev mycket större.

Helt sprallig i hela kroppen. Måste samla mig på något sätt så att jag inte gör något förhastat.  Men ändå!!! hehehe